tindrissmamma

jag hatar, verkligen HATAR när hon skriker.. men vad ska man göra? jag kan inte lyfta upp henne varje gång hon skriker..

När hon var nyfödd (eller ja några månader) sov hon också i min säng, man fick sitta i soffan och vagga henne en timme typ för att få henne att somna, och sen lägga ner henne.. jag hade sån ångest varje kväll..

sen en kväll vägrade hon att somna, hon somnade i mitt knä men såfort jag la henne i sängen vaknade hon och började skrika ( då sov hon i sin säng, men man var fortfarande tvungen att vagga henne till sömn..)

så M la henne i hennes säng, och sa till mej att jag inte fick gå in och hämta henne när hon började skrika, han höll fast mej för att jag skulle stanna kvar..och hon skrek i en kvart ungefär (jag gick såklart in och la ner henne och gav henne nappen och så) sen somnade hon och efter det behövde man inte vagga henne längre, hon somnade så snällt i sin säng.. och sen dess har hon somnat såfort man lagt henne.. men nu sista veckan har hon börjat så igen..

jag får sån panik när hon skriker, det tror jag alla föräldrar får, men man måste tänka att man måste låta dom skrika för att dom inte ska bli för bortskämda och veta att mamma kommer så fort jag låter lite =) för det tror hon nu..

så jag sitter här.. men hon har faktiskt slutat skrika nu =D men hon sover inte.. men hon är tyst.. ett framsteg..
tror hon är väldigt trött efter dagis idag.. hon ville inte gärna att jag skulle gå imorse, men efter 5 min i mammas knä dög jessica tillräckligt mkt så mamma kunde gå =) söting..

när jag kom och hämtade henne hade hon 2 bulor i pannan, hehe hård första dag=)

Imon är det lite ändring, dom har ändrat mitt schema så jag jobbar eftermiddag imon.. så Sandra ska hämta Tindra på dagis vid 4 och ha henne till M slutar jobba, typiskt att han jobbar länge=( blir så när man varit skadad och ska utomlands, då får man jobba hårt..

så imon får vi se hur det går för honom att lägga henne, men han är inte lika känslig som jag så han kan låta bli att ta upp henne=)

nu kanske det låter som om jag är jättehård och låter henne ligga och skrika i flera timmar.. och det gör jag verkligen inte.. jag går in till henne, ger henne en puss på huvudet ger henne nappen och filten och säger att nu ska hon sova sen går jag ut igen.. och har dörren öppen så hon hör mej hela tiden..

alla som har småbarn fattar vad jag menar..

nehe nu ska jag göra lite mat=)